Här följer en kort beskrivning av vad som händer under helgen den 16-18 maj när Futuralkarnevalen äger rum.Oavsett om du gillar att dansa, roas av föreställningar, dricka öl med vännerna, spela tombola eller lyssna på musik så hittar du det på karnevalen, och allt med en futural twist! Området kring Lundagård kommer nämligen under en helg i maj att förvandlas till ett stort nöjesfält med allt från cirkus, revy, spex, kabaré och film till diverse andra nöjen för både barn, studenter och vuxna. Du kan köpa snacks i Snaxeriet, käka smarrig mat i någon av de många krogarna, lyssna på karnevalsradio, se din favoritartist på scen, ta med lillbrorsan på Barnevalen och shoppa karnevalsprylar i Shoppen. Och sist med definitivt inte minst, händelsen du absolut inte får missa – karnevalståget! Tåget som går genom Lund centrum en gång på lördagen och en gång på söndagen består av ungefär tusen karnevalister som klätt ut sig, byggt upp vagnar och på olika sätt bjuder på upptåg och galej i sann studentikos anda. Så se till att få en bra plats så att du inte missar de spexigaste kostymerna och roligaste parodierna! Vill du köpa biljetter till de olika nöjena kan du läsa allt om hur du görhär.

Självklart kommer det också finnas sjukvårdstält, poliser och räddningstjänst på plats dygnet runt på karnevalsområdet för allas trygghet.Lundakarnevalen är alltså en stor och speciell händelse som går av stapeln blott vart fjärde år. Över femtusen studenter köade för att skriva in sig som ideellt arbetande så kallade Karnevalister. Det bryggs en egen öl med egendesignad burk (karnevöl), bevakas av flera stora medier och omsätter ungefär 25 miljoner kronor. Så se till att boka in den 16-18 maj 2014 i din kalender. För nästan en halv miljon besökare kan ju bara inte ha fel, eller hur?Lundakarnevalen i siffror:

• 5000 ideellt aktiva
• 400 000 besökare
• 25 miljoner kronor i omsättning
• 92 miljoner läsare i mediaspridningen

När Bengt Källquist var åtta år fick han syn på en affisch hemma i Älvsered, som fascinerade honom mycket. Den föreställde en clown som spelade trumpet och gjorde reklam för en kommande föreställning av Cirkus Scala i Ullared.

Bengt lyckades övertala sin far att ta med honom till föreställningen – och det var en upplevelse, som kom att prägla hans liv:

–Men det var inte så mycket de som hände inne i manegen, som grep mig. Jag var mer fascinerad av allt omkring. Som de färgstarka bröderna och cirkusdirektörerna Harry och Malte Johansson. Här rådde en atmosfär som jag aldrig hade upplevt tidigare, och som fångade mig.

När Bengt kom tillbaka till villan i Älvsered började han leka cirkus, först i mindre skala. Men när han fyllde tio år fick han ett militärtält av sin far, som denne köpt på skroten i Halmstad. Nu startade jag Cirkus Sol och for runt i Älvsered och gav föreställningar för vänner och bekanta.

Efter konfirmationen fick Bengt Källquist dock andra intressen. Han började rida, skaffade sig egna hästar och började också sälja begagnad ridutrustning.

–Jag såg alla gästande cirkusar som Benneweis och Scott, men kom väl mer och mer fram till att den glamorösa cirkusvärlden inte var något för mig…

Men genom sin nystartade firma för ridutrustning fick 1982 Bengt Källquist kontakt med bröderna Jimmy, Johnny och Jerry Johansson på Cirkus Scala. Han tog flyget upp till Gällivare för att vara med på Scalas norrbottensturné, jobbade som cirkusarbetare med att bygga tältet och sälja ballonger.

Under turnén föddes tanken på att skapa en mindre cirkus, som skulle besöka sådana orter som normalt inte får se några cirkusföreställningar. Det blev Cirkus Minimum. Bengt köpte ett 22 meters tält, engagerade några professionella artister och framförde själv sina ponnyhästar. Året var 1983.

Men redan året därpå ville Jimmy Johansson hoppa av för att tillsammans med sina bröder lägga allt krut på familjeföretaget Cirkus Scala – och Bengt Källquist tog ensam över Cirkus Minimum:

–1985 köpte jag ett nytt tält och engagerade några elefanter – ändå gick det riktigt dåligt. Jag umgick med tankar på att lägga av helt och hållet.

Då uppenbarade sig en hjälpande hand i form av ett stort mejeriföretag, som var berett att sponsra udda konstarter. Bengt Källquist tillskriver framlidne cirkuskännaren Uno Myggan Ericson stor del i att mejeriet valde just Cirkus Maximum, som företaget nu ändrat  namn till. Myggan hade talat sig varm för Bengt och hans duktiga artister och djur.

–Jag skrev på ett sponsoravtal på en miljon kronor, som innebar att vi hamnade litet på grön kvist. Men ändå gick det fortsatt trögt.

1993 upplevde Bengt Källquist det som om han hade arbetat i motvind i tio år. Då vände det:

–Allt började gå mycket bättre. Sedan dess har det bara flutit på och själv har jag byggt på mina kunskaper och erfarenheter om cirkus.

Naturligtvis har han inte varit ensam. Bengt Källquist vill lyfta fram flera namn, som har betytt mycket för honom.

Tino Rivero betraktar han således som sin mentor. Bildkonstnär och scenograf med ett förflutet som luftakrobat hos amerikanska Ringlings.

–Tino och jag träffades en dag utanför en cirkusvagn i Västerhaninge och fanns varandra direkt, berättar Bengt Källquist. Vi har samma idealistiska bild av cirkus.

Tino Rivero har bland annat satt upp några av After Darks shower och de erfarenhetena har han tagit med sig till Cirkus Maximum. Cirkusen fanns hela tiden någonstans i bakhuvudet på honom.

En annan viktig kugge i det konstnärliga teamet bakom Cirkus Maximum är Roger Lybeck. Koreograf, som iscensatt flera stora musikaler på olika teatrar och regisserat krogshower och TV-galor.

Att det ska vara levande musik i tältet har alltid varit en av hörnstenarna i Bengt Källquists cirkusfilosofi. Redan i den första upplagan av Cirkus Minimum hade han en orkester på tre man, i dag är den betydligt större. Sedan flera år tillbaka tar han hjälp av arrangören Anders Åhlin, som specialskriver musik för Maximum.

–Jag vill komma ifrån den traditionella cirkusmusiken och försöka förnya den.

Förnyelse går överhuvudtaget som en röd tråd genom Cirkus Maximum.

–Jag vill inte bara presentera en nummercirkus. Därför försöker jag föra in element från andra konstarter i våra föreställningar, inte minst från teatervärlden.

–Jag känner ett respekten för cirkus ökar, samtidigt som den fortfarande inte är riktigt rumsren. Cirkus är inte accepterad i alla kretsar.

Cirkus Maximum är i dag Sveriges största cirkus, något som de många TV-sändningarna är en bekräftelse på.

Det började redan 1987, då Bengt Källquist hade engagerat Lotta Thorell från Helt Apropå till värdinna i tältet. Hon hade kontakt med TV-producenten Bengt Roslund, som tände på det här med cirkus i TV och fick i uppdrag av Unga Tvåan i Växjö att göra en serie rubricerad Cirkusliv – med Cirkus Maximum i fokus.

Det var 1989 och sedan dess har Maximum förekommit i TV nästan varje år, oftast i jul- och nyårshelgen. Först var det TV4 som sände programmen men sedan några år tillbaka är SVT beställare och Bengt Roslund producent. Och så blir det också i år.

–Min passion har varit att skapa en bättre cirkus. Att höja statusen för cirkuskkonsten har varit min ledstjärna, slutar Bengt Källquist.

Till vardags menar man med vatten bara dess flytande aggregationstillstånd, men vatten förekommer även i fast form, som is, och i gasform, som vattenånga. Vatten täcker 71 % av jordytan^[3]. På jorden återfinns den största delen av vattnet i världshavoch andra stora vattensamlingar, samt 1,6 % under marken i akviferer och 0,001 % i atmosfären som ånga, moln (består av fasta och flytande vattenpartiklar), och nederbörd.^[4] Oceanerna innehåller 97 % av ytvattnet, glaciärer och polarisar 2,4 % och andra ytvattensamlingar, som floder, sjöar och dammar 0,6 %.

Vattnet på jorden rör sig kontinuerligt genom ett vattenkretslopp som består av avdunstning eller transpiration(evapotranspiration), nederbörd och ytavrinning, som vanligtvis når havet.

Rent, färskt dricksvatten är nödvändigt för människan och andra livsformer. Tillgången till säkert dricksvatten har ökat stadigt och avsevärt de senaste decennierna i nästan alla världens delar.^[5][6] Det finns ett tydligt samband mellan tillgång till rent vatten och BNP per capita.^[7] Några observatörer har dock beräknat att mer än hälften av jordens folkmängd kommer att drabbas av vattenbaserad sårbarhet år 2025.^[8] En rapport från november 2009 menar att vattenbehovet kommer överstiga tillgången med 50 % i några utvecklingsregioner år 2030.^[9] Vatten spelar en viktig roll i världsekonomin. Det fungerar som ett lösningsmedel för ett antal olika kemikalier och underlättar industriell nedkylning och transport. Omkring 70 procent av färskvattnet går till jordbruket.^[10]

Våren är en årstid som förknippas med förnyelse och pånyttfödelse, vilket till exempel lett till namngivningen av Pragvåren 1968, dåTjeckoslovakien försökte införa en ökad liberalisering av det dåvarande politiska systemet, och den Arabiska våren som representerar störtandet av diktaturer och ökad liberalisering i flera arabiska stater.